Det var ATTANS vad jag fick gräva innan jag identifierade IP-adressen. NAMN, kära du, en beprövad time saver. Mor min slutar aldrig tjattra om hur jag snart gått häldten av gymnasiet. Gulligt av henne. Eller inte. Förövrigt kan tilläggas att jag tänkte skriva i inlägget att jag hellre åt levern än den andra geggan, men ville inte riktigt skriva något jag skulle behöva ångra (Jens försökte mata mig med bitar flertalet gånger, trevlig kille).
Förresten. OBSKYR?! Ska det föreställa någon slags förolämpning eller är det mer av en komplimang att säga att min blogg är skum och suspekt? JAG KRÄVER FÖRKLARING.
Obskyr är en komplimang när det kommer från mig, vem jag nu är, minns inte riktigt själv. Det är dessutom ett alldeles för underbart ord som smugit sig in i min vokabulär och förvridits en smula efter en lång tids missbruk. Men en komplimang likaledes alltså, om än en något svårtolkad sådan.
Well, Hedwig och jag debatterade hurvida det var du eller inte, men kom fram till att språkbruket inte var tillräckligt avancerat och abstrakt. There's a komplimang for ya. Lycka till med minnesförlusten, men sådana saker brukar ordna sig. I allafall på filmer.
Undertecknad känner sig forcerad att förstärka vokabulärnivån en smula, faktumet att det riskerar resultera i penibla olägenheter till trots. Men tack i alla fall; man slackar litet på loven, antar jag.
Det går sjukt fort. Snart är det jul, vilket hade varit trevligt om man bortser från att vi kommer vara halvvägs genom gymnasiet vid det laget. Alldeles för läskigt att tänka på.
Bilden på biolabben ser faktiskt aptitlig ut i kontrast till rispuddingen. Den tidigare liknar något från en asiatisk restaurang; den senare ser ut som en studenthjärna efter några exams. Eller som mina egna Sims brukar göra efter en tid. Vet inte om det är samma sak med Danielas; skall kanske undvika att fråga. Inte helt angenämt, hur som helst.